Termen ”Bitcoin” dyker upp i nyheterna nu och då. Vad är det egentligen fråga om?

Bitcoin är något som kallas en kryptovaluta (eller digivaluta, altcoin mm.). Nå vad är det då?, undrar du kanske. Har du varken tid eller ork att läsa ett helt blogginlägg om Bitcoin och kryptovalutor utan bara vill sådär ungefär förstå helheten så kan vi börja med den korta versionen.

Bitcoin och kryptovalutor: den korta versionen

Kryptovalutor – bland dem Bitcoin, vilken (åtminstone för tillfället) är den mest populära kryptovalutan – är en alternativ form av valuta. Alltså jämförbar med pengarna du har på banken eller i plånboken.

Men vad kan man då köpa med Bitcoin?, undrar du kanske. Egentligen vad som helst som någon är villig att sälja åt dig i Bitcoin. Mat, kläder och hus hör till sådant som finns till salu för Bitcoin. År 2010 betalade Laszlo Hanyecz 10.000 Bitcoin för två pizzor! (Vilket inte är så otroligt som det låter – 10.000 Bitcoin var då värt ungefär 25 dollar.)

Kryptovalutor skiljer sig nog på vissa sätt från pengarna vi är vana vid att ha att göras med. Men det tittar vi närmare på i den längre versionen. (För de som blir av här tackar jag för er tid och önskar en trevlig fortsättning på dagen.)

Bitcoins logo (källa: bitcoin.org)

Bitcoin och kryptovalutor: den (något) längre versionen

Nuförtiden finns det hundratals olika kryptovalutor. Bitcoin var den första decentraliserade kryptovalutan, men är ändå inte speciellt gammal. Idén bakom Bitcoin publicerades 2008 i en online artikel (se gmane.org och bitcoin.org), och Bitcoin implementerades året efter, 2009. Bakom både pappret och implementeringen stod ”Satoshi Nakamoto”, en pseudonym.

I förra stycket smög jag in ordet ”decentraliserad.” En viktig skillnad från ”vanliga” pengar är just den att Bitcoin är en decentraliserad valuta. Bitcoin, och dess värde, styrs alltså inte av någon regering, centralbank eller annan finansiell inrättning. Det finns inte några kostymklädda konsultsnubbar som valts till ”Bitcoin cheferna” och vilka skulle kunna besluta om att t.ex. devalvera Bitcoin eller ”trycka upp” mera Bitcoins.

(Delvis som resultat av det här så finns det inte heller några avgifter för att använda Bitcoin, varken för köparen eller säljaren. Jämför t.ex. med bank- och kreditkort, där företagen tar en årsavgift eller procent av alla utförda transaktioner).

Men hur fungerar det hela då?

Har du 10 euro i handen och använder den för att köpa en glass – som också kostar 10 euro – så ger du helt enkelt sedeln i utbyte mot glassen. (Och hittar hoppeligen ett billigare ställe där du kan shoppa frysta livsmedel i framtiden.)

En av utmaningarna med digitala pengar är hur man ska försäkra sig om att någon inte använder samma pengar på nytt. Har jag typ en digital bild av en 10 euros sedel så kan jag kopiera oändliga mängder år mig och använda ”samma” tia på nytt och på nytt.

Det här problemet löses med hjälp av något som kallas ”blockchain” (sv. blockkedja). Vilket, förenklat, är en lång databas av alla Bitcoin transaktioner som någonsin gjorts.

Att hålla igång hela den här proceduren med blockchain och lagring och verifiering av alla transaktioner kräver mycket datorkapacitet. Nya Bitcoin genereras som belöning åt sådana som hjälpt till genom att ha använt sin dators beräkningskraft för att hålla igång blockchainen och dess nödvändiga beräkningar. (Det var en förenklad förklaring. Vill du veta mera så kolla upp ”Bitcoin mining” eller Wikipedias Bitcoin sida.)

Bitcoin är anonymt. Man måste alltså inte uppge sitt namn för att köpa Bitcoin eller för att ta emot det. Det har gjort Bitcoin populärt bl.a. bland kriminella. Och den här möjligheten till anonymitet är den drivande möjliggöraren bakom explosionen av ransomware de senaste åren. Vanliga pengatransaktioner går lätt att spåra, inte Bitcoin transaktioner.

Är Bitcoin en bra sak eller en dålig sak? Tja, varkendera. Det är… en sak.

Anonymitet och sekretess är inte i sig dåliga eller suspekta saker att vilja möjliggjöra. Alla som gör något brottsligt vill antagligen göra det obemärkta, men från det följer inte att alla som vill vara obemärkta skulle göra något brottsligt. (Ser du grannen stänga in sig på WC eller dra för vardagsrumsgardinerna så är knappast din första tanke ”Hej-o-hå – nu börjar Bergmans bryta mot lagen. Igen!)

Möjligheten till anonyma pengatransaktioner i sig är heller inget nytt: det är helt enkelt en digiversion av kontanter. Bitcoin, liksom kontanter, och liksom anonymitet, är varken en bra sak eller en dålig sak i sig – det beror på vad man använder det till.

På tal om hur man använder sina Bitcoin: Kommer du ihåg Laszlo Hanyecz, killen som betalade 10.000 Bitcoin för två pizzor? Han kanske nog tycker att det var en mycket dålig sak att han använde sig av Bitcoin. Värdet på de där 10.000 Bitcoinen idag är över 20 miljoner euro…