Med kryptering menar man helt enkelt att göra information svår – eller helst omöjlig – att läsa för alla förutom de som informationen är menad åt.

Kryptering har en lång och spännande historia. Redan Julius Cesar använde sig av kryptering – för över 2000 år sedan(!). Fast det handlade ju inte direkt om high-tech stoff på den tiden: det var frågan om vad som på engelska kallas ”Caesarian shift cipher” eller ”alphabet shift cipher.” (Vilket kanske fritt kunde översättas till ”alfabet förskjutningsalgoritm”.)

Det gick ut på man bytte ut varje bokstav i ett meddelande med den bokstaven som var X steg längre fram i alfabetet. X, som alltså var någon siffra, var vad som kallas ”nyckeln” till krypteringen. Visste man vilken nummer X var kunde man dekryptera meddelandet.

Kryptering av text med nyckeln ”3” – alla bokstäver byts mot en som är 3 steg ifrån i alfabetet. (Bild: Wikipedia.org)

Fast visste man inte vad X var så kunde man ju bara pröva sig fram. Ingen vidare bra styrka på den krypterinsmekanismen… Det finns många berättelser i kryptografins historia där styrkan på krypteringen – alltså om en oönskad läsare kunnat dekryptera meddelandet – har varit den avgörande faktorn i om hemliga planer blev avslöjade eller inte. (Och om budbäraren fick leva eller inte!)

Kryptering – inte bara för anarkister och spioner

Kryptografins historia har mycket som kunde passa bra i spionböcker och Bondfilmer. Men de av oss som inte dagligdags skickar hemliga meddelanden till utländska stormakter eller underjordiska anarkister har oberoende nytta av kryptering så gott som varje gång vi rör oss på nätet.

Jag har tidigare skrivit om vikten av att använda HTTPS när man surfar på nätet. Tittar du uppe till vänster i din browser, innan addressen på webbsidan du är på, så ser du att det står antingen http:// eller https://. Skillnaden mellan dem är att HTTPS krypterar informationen du skickar. Så när du fyller i t.ex. din kreditkortsinformation på en nätbutik så flyger och far den genom Internet antingen i enkelt läsbar form (HTTP) eller i krypterad form (HTTPS).

Lyckligtvis har kryptering gått ljusår framåt sedan Cesars tid. Så du måste inte vara orolig att någon enkelt kan testa sig fram till ditt kreditkortsnummer. Men en klar brist har kryptering fortfarande: den fungerar inte om man inte använder den. Så nästa gång du ska fylla i personlig information eller använda kreditkortet på nätet, kolla att din information kommer att krypteras.

Det finns mycket mer man kunde ta upp gällande bl.a. krypteringens historia (t.ex. om Enigma krypteringsmaskinen eller dekrypteringen av Rosettestenen) såväl som andra användningar för kryptering idag förutom att skydda näthandel. Men de får bli till en annan gång, för nu är det…

VOXW